Effekter av värmen

Det finns mycket som är positivt med värmen vi njutit av nu i ett par veckor. T ex finns det inga mördarsniglar i min trädgård :-). (Plockade hinkvis förra året.) Gräsmattan växer lagom fort. Det är enkelt att klä sig. Man följer bara principen "ju mindre desto bättre". Det finns också ett givet samtalsämne att ta till om det blir för tyst vid fikabordet. "Undrar hur länge värmen ska hålla i sig?" Det kan man prata om en stund. Och när man pratat klart om värmens ev uthållighet så har man just den här veckan kunnat gå igenom vem som är - och vem som inte är på politikerveckan i Almedalen. Varför de är där eller inte - kan man också diskutera en stund. Sen tar värmekomat över och alla sitter tysta tills någon reser sig och "ska göra ett ryck till innan det är dags att gå hem". Och då återgår alla till sina kontor. Värmen för också det med sig att Gävles uteserveringar fylls av törstiga människor varje kväll. Frågan när man ska gå ut en kväll brukar vara. "Vart ska vi gå? Vill vi sitta så vi ser folklivet? är maten viktig? Orkar vi med en skrålande ganska usel trubadur? och så nu i värmen - var fläktar det skönast?" När man väl bestämt sig är alla trevliga uteserveringar redan fulla till bristningsgränsen och man hamnar på nån tråkig takterass där man inte ser något mer än varandra ett par medelålders män som försöker stöta på några söta flickor i 20-årsåldern - (Flickorna klarar ganska bra att avspisa männen på ett hyfsat artigt sätt) - och så en hysteriskt övertrevlig servitris som frustar hurtigt att "Ja det är ju inte jag som köpt in karaffer som inte går att hälla ur" samtidigt som hon tömmer halva innehållet på bordet. Man får halvtaskig mat, ljummet öl och varmt vitt vin. Men man har trevligt ändå för man har ju så fantastiskt mysiga kompisar att umgås med och det är ju så härligt med sommarvärmen. Den har för övrigt också gjort att jag "svettats bort" två kilo den här veckan :-). Så -Aftonbladet- "trimmar jag min strandkropp".