Tusen stjärnor gnistrade på himlen. Musiken och fyrverkeriet dånade och tände lyckliga leenden i frusna novembertrötta Gävleansikten. Under en tidsrymd av några få minuter log Gävle! Och det kändes så varmt och gott! Jag bär med mig känslan in i den sista gråa novembermåndagen.
Redan innan fyrverkeriet var jag lycklig och frälst av ett hälsingeband som lovade att -En dag ska de ta mig härifrån-! Jag väntar.... Sen insåg jag att det inte var fyrverkeriet eller julbocken eller ens Ängmans kapell som orsakade värmen i min kropp. Jag satte mig på bussen och for hem - ömsom skakande av köld ömsom kokande av feberhetta - men fortfarande lyckligt leende!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar