Smäll på fingrarna

Igår fick jag smäll på fingrarna av en mycket läsvärd bloggare och opinionsbildare, Johan Westerholm. Inte i hans blogg naturligtvis, (det hade varit mumma det!) och inte så att han medvetet riktade smällandet direkt på mina fingrar - men jag kände rappen ändå. Man ska inte blogga om man inte har nåt att säga och man ska inte blogga om man inte tänker göra det med någon sorts regelbundenhet, sa han. Jag kan bara konstatera att nån regelbundenhet kan jag inte uppvisa som bloggare. "Smäll - smäll!! "Om jag har nåt att säga är en annan fråga.

Nu har jag läst valda delar av hans blogg och lärt mig jättemycket. Jag har lärt mig att man om man har nåt att säga så behöver man inte vara så förbaskat noga med vartenda ord, varenda vridning i texten. För det blir bra ändå. Nu är det ju så att jag älskar ord och jag älskar att vända och vrida på språket. Och jag har en redaktör som är oerhört sträng sittandes på min axel när jag skriver. Johans föreläsning igår på Brunnsvik och min genomläsning av hans bloggtexter har fått mig att inse att jag faktiskt njuter av att läsa en text som kanske inte är språkligt perfekt i varje del om den har ett budskap och ett engagemang. Om jag kan läsa in i texten att detta är äkta - detta tycker skribenten - då bär det. Nu kanske någon tolkar mig som att jag tycker att Johan Westerholm är slarvig med språket - men det tycker jag verkligen inte. Jag gillar verkligen det direkta i hans texter.

Min uppmaning blir nu (precis som Johan sa till oss i Brunnsvik): Läs andras bloggar. Fundera över om du har nåt att säga, och börja skriv! Det är ett viktigt verktyg i valrörelsen.