Jag hade nog tänkt att blogga nåt lite mer från min Almedalsvecka. Men jag är här för första gången....det är så många intryck - de har inte hittat rätt plats i mitt arkiv än - kanske jag är förlåten? Underbara stunder i den vackra naturen, vid havet - varvas med mingel och folkliv i den vackra staden. Min Almedalsvecka finns i kameran - bilderna finns på facebook. Bilden här bredvid är min favorit från veckan.
Det som nu sorteras in bland tanke-, minnes- och kunskapshyllorna är Monas briljanta tal igår kväll. Igår lämnade jag det på känsloavdelningen som en glad, lysande, ljuvligt doftande röd ros...
Idag ser jag vad det var som berörde mig... Mona satte sig själv i pant för en politik hon vet är bra för alla i Sverige. Hon berättade vad hon vill och åt vilket håll hon tycker att vi ska färdas. Det var ett starkt ideologiskt tal som grep oss alla. Alla som stod där i gröngräset i den slösande högsommarkvällen - kände värmen, engagemanget och viljan hos Sveriges nästa Statsminister. Hon som ska bli vår första kvinnliga Statsminister!
Hej!
SvaraRaderaJag lyckades ratta in Svt24 trots att jag befinner mig utomlands på semester. Och det var nog tur det.
De känslor som du beskriver efter Sahlins tal nådde igenom Tv skärmen. Ett av de där talen där man stannar upp och känner sig berörd. En anekdot i sammanhanget var Svt 24 som hade bjudit in Resume´s chefredaktör Viggo Cavling som var alldeles tagen av talet. I positiv bemärkelse:)
Ett kvitto på att något hände i går kväll är hur svårt alliansbloggarna och dito kommentatoranhang har att kasta sig över Sahlin.
Det säger något.
Sveriges första kvinnliga statsminister? Ja, så var det. Henne såg vi igår kväll.
Mvh
Peter Strobl