En kvarts ko!!

Hej Fredrik

Jag frös in en kvarts ko häromkvällen. EN KVARTS KO!!!! 18 kg köttfärs!!! Det bor TVÅ personer i vårt hus??!! Jo jag har råd med det för jag har fått sänkt skatt. Men min fundering rör sig kring hur denna kvarts ko kunde ha omfördelats med hjälp av en klok politik så att fler kunde få del av den. Jag menar jag behöver ju faktiskt inte så mycket kött. Jag tänker att ett par kilo köttfärs skulle gjort stor skillnad för någon familj där de vuxna blivit utförsäkrade. Ett kilo grytbitar hade lindrat besparingarna i omvårdnadsnämndens budget i Gävle osv osv.... Ja med ganska små medel kunde vi fördelat min kossa på sånt som vi borde göra tillsammans. Du förstår att det skulle vara bra för tillväxt och utveckling av Sverige (som jag hört att du månar om) att investera min kvarts ko i jobb, infrastruktur och att stötta kommunerna.

Nu kan jag höra hur du mumlar "Men skicka ditt överflöd till behövande då!" Men det är precis där du inte verkar förstå riktigt. Så jag ska förklara lite för dig. När mina överflödspengar ligger i min frys i form av en kvarts ko - så är det ju hart när omöjligt för omvårdnadsnämnden i Gävle att använda dem till äldreomsorg. Det är också skillnad på att omfördela överflöd genom skatter och på att idka välgörenhet. - Är du med? - Välgörenhet gör mottagaren beroende - tar ifrån oss rätten att styra våra egna liv. Vi är ett solidariskt folk. Vi vill att alla ska ha jämlika möjligheter i livet. Så vi har utvecklat en politik som syftar till att omfördela. FÖRDELNINGSPOLITIK kallas det!

"Jamen jag omfördelar ju!!??" tänker du nu. Och det får jag ju hålla med om. Dock har du nog gjort ett litet tankefel här. Meningen är att fördela från de som har mer än de behöver till de som inte har tillräckligt!! Lite tvärtom mot vad du gör nu!!!

Det här var lite hjälp på vägen till dig i ditt regerande. För jag kan väl aldrig i min vildaste fantasi tro att du menat att det skulle bli såhär??!!!

Och som jag sagt förut - det vore bra om du kunde genomföra lite fördelningspolitik åt "rätt håll" - men om du inte kan så vet jag de som kan!!

Hälsningar

Jane

"Vad jobbar du med då?"

Liten lunchbloggning så jag inte glömmer.

Efter sju svåra år och 8 bedrövelser landade jag (kl 18:30 prick!) i fredags på en mycket trevlig tillställning. Korsnäs AB firade ett antal anställda som hållit fast vid företaget i 25 år. Vår bordsvärd var en mycket trevlig bekantskap - min makes chef. De övriga vid bordet var tillika trevliga bekantskaper. Det bjöds god mat och riktigt bra underhållning. Så när vi är inne på desserten kommer frågan som jag ofta gruvar mig lite för "Vad jobbar du med då?". Jag bestämmer mig för att inte huka. Jag är stolt Sosse och även stolt över mitt jobb. Så rakryggad säger jag att "jag jobbar som ombudsman för Socialdemokraterna i länet". Gruvsamheten består i att jag alltid oroar mig för att de andra ska känna sig tvungna att "prata politik" och att stämningen då ska bli lite tryckt. Men inget av det händer. Glatt pratar alla runt bordet politik. Man är inte överens om annat än att vi pratar för lite politik. Jag försöker krampaktigt prata om den goda maten (just nu en alldeles underbar vitchokladcreme) för att slippa vara den som startade det tråkiga samtalsämnet politik och la sordin på stämningen. Men de andra vägrar sluta. De VILL prata politik och de gör det på ett glatt och konstruktivt sätt - och jag blir glad i hjärtat. Lägger mig inte i så mycket utan bara lyssnar till alla kloka ord.

Till min längtan

"..Du är livets bröd och vin..." Ur Till min längtan av Dan Andersson.

Så är det och så skriver jag om min, förhoppningsvis, alltid närvarande längtan.... Just nu till några timmar ikväl med min Hedda, Två roliga fester före jul, en bal efter jul och en NewYorkresa i vår... och så själva JULEN förstås.... och efter sånt som aldrig kommer att hända - som t ex en skrivarkurs i Andalusien med Susanna Alakoski....som ett barn längtar jag... och utan längtan - är inget....

Tyckare!

Varför har arbetarrörelsen haft framgång med att driva rättvisefrågor, arbetsmiljöfrågor mm gentemot arbetsgivare? Var det för att vi tyckte saker? Nej det var för att vi organiserade oss!!

"..sjelene våre i brann.."

Det här är de starkaste ord jag läst eller hört sedan terrordåden i Norge i somras.

"Du har ikke bare semlet verden, du har satt sjelene våre i brann..."

Jeg frykter deg ikke. Du kan ikke röre oss, vi er större enn deg. Vi svarer ikke ondt med ondt, slik som du ville det. Vi bekjemper det onde med det gode. Og vi vinner."

Skrivet i ett brev till terroristen, av en av de som överlevde.

http://www.dagbladet.no/2011/07/31/nyheter/innenriks/drap/terror/anders_behring_breivik/17506419/

Den som gör misstag borde uppmuntras!

Läser om ledarskap i Socialdemokratin och måste bara få dela följande tre citat.

"Våga bli sämre för att bli bättre"

"Den som utsätts för hård kritik när det går dåligt blir rädd för att misslyckas och försiktig i sitt agerande. Han eller hon slutar att utvecklas."

"Vi lär av våra misstag. Den som gör misstag borde alltså belönas och uppmuntras. Den som inte gör någonting, och därför inte heller några misstag, lönar sig knappast att satsa på."

Pretto!!

Efter en tid av energikris tar sig små rännilar av kraft fram här och där i min fysik och psykik. Det är en känsla jag känner igen från mina tonår (Jo ibland har jag väääääldigt bra minne). En känsla av att vilja göra något - kreera stort eller smått - skapa gott. En känsla av att inte veta vad riktigt - bara att man vill och kan. En underbart spirande glädje. Och särskilt härlig är känslan när jag vet att den inte kommit från ovan liksom... utan att den kommit av eget arbete med onödig, dålig barlast - kommit till följd av att jag vägrar förminska mig själv. Låter det pretentiöst? Det är det!

Undrar över ord

Ord är viktiga – ord kan t ex skada, lyfta, glädja, stärka eller såra en person. Jag ser ibland hur ord används utan omtanke eller tanke på den effekt de kan få… eller…???

När jag undrar över ord försöker jag komma ihåg att elaka, hårda ord - utan undantag - säger mer om Hur avsändaren Mår än om Hur mottagaren Är!

Stulet gods!

"Idag fyller jag år. Det enda jag önskar mig är att Anders Behring Breivik INTE får medialt utrymme till att förklara sitt dåd. Hela hans terrorattentat har hittills gått helt enligt hans planer. Bomben, morden, manifestet, gripandet. Nu när han fått allas blickar och hans nästa steg är uppenbart att förklara för världen varför han gjort som han gjort och varför det var det rätta att göra.

Ge han inte det nöjet. Ge han inte möjligheten att slutföra sin plan. Ge han inte möjligheten att sätta griller i svaga psyken. Ge han inte chansen att pissa på sina offer.

Låt han sitta i sin cell och bryta ihop i frustration över att hans budskap aldrig gick fram.

DET skulle vara det ultimata sättet att hedra de som fick sätta livet till i fredags.

Peter, idag 28 år gammal."

Skrev Peter Lindström på sin födelsedag den 25 juli!

Om du bara gör det lilla!!

Känner du vanmakt inför terrordåden i Norge? Känner du att du inget kan göra? Känner du att du är för liten på jorden för att delta i kampen mot detta hat som har sin början i intolerans och rädsla? Om du slutar tiga på fester, i skolan, på arbetsplatsen och överallt där någon uttrycker hat, rasistiska tankar och rädlsa. Om du talar om att jag tycker inte som du, när någon - kanske lite skämtsamt - talar illa om och försöker svärta ner en grupp människor eller enstaka personer. Om du säger att "jag tycker inte det är okej att fara med osanning om mina grannar bara för att de är från Somalia...." Om du bara gör det lilla - då är du med i kampen! Då är du med och hedrar de människor i Oslo som dog för att de är politiskt engagerade i ett demokratiskt parti. Då är du med och hedrar de unga människor som var på ett läger på Utöya som i sin grund handlar om demokrati och solidaritet - och som mördades av en antidemokrat och rasist. Om du bara gör det lilla då är du med!!!!

Backar....

Försöker närma mig känslan hos de ungdomar som var på Utöya - men backar....Den känslan kan ingen förstå - ingen komma nära - ungdomarna är ensamma om den... Det kräver respekt.. från oss andra.

Det jag kan förstå är sorgen och ilskan hos det norska folket och särskilt partikamrater i Norge...

Systrar

Det bor en obalanserad, förbannad och frustrerad syster i mig. Hon nystar i ett trassligt nystan utan början eller slut - med knutar överallt. Trådarna är många - leder fel - leder rätt... och då vänder hon... går tillbaka... och irrar en stund till .Hon skrattar ohämmat åt ingenting, säger sanningar till de som inte vill höra... Vad är det hon skrattar åt? Varför är hon arg? Vad är det som gör henne så frustrerad?

"Jag vill bara göra dig uppmärksam på dig själv!"

Hon är ovärderlig ....

För ett år sen fick jag en så fin present som jag vill dela med mig av. Min vän som gav mig denna present har kallat dikten "Jane". Men det finns säkert många som den skulle passa in på - bla på den som skrev den. Kan man få en finare present?

Att

I ett eget mörker visa ljuset för-

I egen förtvivlan visa hoppet för-

I egen vånda visa att tillit finns för-

En vän

Gör en vän

Nu ger jag dikten tillbaka….

Almedalen so far....

Det här politiska livet för en ibland in på oväntade vägar. Igår åkte Jag, Per Svedberg med Regionrådet på Gotland, Hanna Westerén till Russparken på Lojsta Hajd. Där strövar ett stort antal Gotlandsruss i stooooora inhängnader med sina föl. Det var en magisk stund. En man som heter Börje, fd förvaltare på parken, tog oss till flocken och berättade om historien bakom och om sitt specialintresse - avel. Hästarna kan väl inte precis kallas vilda men de strövade fritt och var så harmoniska och lugna att vi kunde vandra omkring bland dem och kela lite med flera. Jag blev lite tagen och kommer att minnas dagen med värme. Sen åkte vi till Hemse och drack kaffe och jordgubbspaj i Regionrådets föräldrars trädgård. Tack Tack Tack Hanna för den dagen!!
Senare åktes det hoj till Klintehamn för middag och på hemvägen blev det uppehåll vid Högklint. Det kan inte beskrivas - det ska ses.






Så till den här dagen, onsdag den 6 juli 2011. Jag följde med Elin till hennes samtal/diskussion kring den nya lagen om kontaktförbud och hur den ska tillämpas. Elin var suverän som vanligt. Ledigt, kunnigt och med en del humor (trots det extremt ohumoristiska ämnet) tog hon sig an uppgiften trots en rejäl förkylning. Jag blev riktigt stolt över vår riksdagsledamots förmåga till närvaro i diskussionen.

DET!!!!

Utmaningar - stora och små - olika för olika personer. Att vid 50-årsålder känna sig utmanad av att fjällvandra - över obanad mark med halvmeterhöga snår, myrvatten, smälvatten, jokkar och stenar - känns helt underbart. Att få lära sig om fjällnaturen - hur blöt mark ser ut på håll, hur oreografiska moln ser ut och att det ibland dyker upp en kåta när man bäst behöver den (undrar bara - om man nu bygger en kåta precis där jag behöver den som skydd mot regn och storm - varför i h-ete sitter det ett hänglås på dörren?) . Har också lärt mig om mig själv under vandringen. T ex att det mesta blir mindre hotfullt och farligt för varje gång jag gör det. Att jag kan vada över en 50 m bred forsande jokk om jag har en rejäl vandringsstav att hålla mig i. Att jag kan sova på trägolv, ris och renhud, bland lämlar och deras lort, om alternativet är att vara ute i regn, åska och halv storm. Känner mig stolt över att jag fixade DET!

Igår drog jag söderut mot Gotland. För första gången i livet på egen hand genom Stockholm. Det gick DET med!!!

Har nu vaknat i Visby med en klarblå himmel ovanför huvudet. Är alltid så tacksam när jag träffar människor som har förmågan att få andra att känna sig hemma, välkomna och bekväma. Det är hos en sån människa jag logerar den här veckan! Är så glad över DET!

Fokus på lärande - inte undervisning.

Känner frustration över att elever i svensk skola som behöver stöd pga socialt utsatt uppväxt - inte får det?! En man från Skolverket säger i SVT:s nyheter att en del av förklaringen är att lärarna "tagit ett steg tillbaka" och att eleverna får ta större ansvar för sin inlärning. Jag har arbetat med en pedagogik där lärarens roll är handledarens. Det innebar INTE att jag som lärare tog ett steg tillbaka och lämnade eleverna åt sitt öde. Det innebar jag tog ett steg tillbaka från att "undervisa" och att eleverna fick det stöd de behövde - individuellt anpassat - med sin inlärning. En elev som kan och har förutsättning att ta stort ansvar för sitt lärande gör det. Som lärare får jag då mer tid för att stötta och vägleda de elever som behöver det. Jag får ibland höra från andra lärare att det inte fungerar - att det fungerade för mig för att jag hade vuxna elever. Men jag håller inte med. Barns och ungdomars inlärning måste utgå från deras egen motivation att lära. De måste få ta det ansvar de mäktar med under handledning av lärare som vägleder i motivation, metoder, inlärningsstoff mm. När elever som har förutsättningar att ta ansvar för sitt lärande får ta det ansvaret - frisätts tid och resurser för läraren att stötta de elever som behöver det. Jag blir frustrerad och ledsen att svensk skola inte kommit längre i det hänseendet.

De barn som växer upp i socialt utsatta miljöer är inte betjänta av hårdare regler och "skolk i betyget". De behöver vuxna som ser, lyssnar, vägleder och stöttar.

Förändra inte - FÖRBÄTTRA istället!!

Lyssnade på en föredragshållare för en tid sen som bl a pratade om begreppet "förändring". Vi pratar ju gärna om förändringar i olika sammanhang. Ofta på arbetsplatsen och i organisationer. Det som brukar hända är att många blir rädda och oroliga... "Förändring - nu igen -kan aldrig bli bra - och hur blir det för mig? - Det är väl bra som det är." Så kan det låta.... Det sätts likhetstecken mellan FÖRÄNDRING och FÖRSÄMRING och så motarbetas förändringen. Föredragshållarens förslag var att vi skulle sluta prata om förändring och börja prata om FÖRBÄTTRING istället. "Nu ska vi genomföra en förbättring i organisationen"!! INGEN skulle väl säga då "Nej nån FÖRBÄTTRING vill vi inte ha"??!!

Sofia dansar gogo

Sofia Arkelsten vränger och trixar - snurrar och vrider - vickar på höfterna och försöker kollra bort synen på oss... "Vi vill ha en överenskommelse mellan partierna att öppet redovisa partiernas bidragsgivare." Eh... den överenskommelsen finns redan mellan partierna - det är bara moderaterna som valt att inte vara med? Man undrar varför?? Sofia snurrar ett varv till och blinkar skälmskt mot svenska folket "Få se då om Sossarna tänker redovisa bidrag från LO" - Öh.. LO:s stöd till Socialdemokraterna redovisas redan öppet!!

En dåligt genomtänkt och ännu sämre genomförd gogodans av Sofia. "När Sofia dansar gogo - är hela salen med" - Trodde hon ja!!

Hopp i en skitvecka

Från ett vackertväderpåskmoln rätt ner i en skitvecka som innehåller den sämsta av mina grenar - att vänta... utan kontroll...med oron att tappa tron....med så mycket vilja och så lite påverkan...

Tränger undan skitvekan med glada tankar om mitt utmanande och roliga arbete i partiet, både som anställd och som förtroendevald politiker, spadagar, vårkänslor, mc-körkort, perukfester, liten resa, goda och kloka arbetskamrater och vänner, kattungar och joggingturer. Ger er en bild av mitt hopp.

Våryr

Pånyttfödelse, nystart, omstart, nytt liv... det surrar såna ord i luften nu... Det föds människobarn som aldrig förr den här tiden på året. I och med det föds också nya mammor, pappor, mormorar o morfarar, farmorar och farfarar och storabröder/systrar, kusiner, mostrar och fastrar ......... Det föds kattungar (måste bestämma mig om jag ska adoptera en) och andra djurbarn. Vintersovande insekter vaknar till och intar vårskogen och min trädgård - och altan. I politiken har vi Socialdemokrater gjort en nystart och goda vänner startar nya liv... börjar motionera, äta rätt, avnikotiniserar sig och sover bättre osv osv... Det är så jag blir alldeles yr....Våryr!!!!

Jag är som ett tal av Olof Palme!

"Påläst, engagerad och lite tillspetsad - sån är Jane - lite som ett tal av Olof Palme!!" Jestanes....!!?? Aldrig har nån sagt nåt så fantastiskt om och till mig förut!!! Tack min käre storebror för de orden!!

att umgås på facebook

"En vecka utan fredag" - "Nu ska jag göra det och sen det och sen det" - "Kanske jag ska släcka på kontoret och gå hem snart?!" (det sista skrivet efter kl 18 en vardagkväll) "Jobbarlördag - och söndag då". Känner ni igen såna statusuppdateringar på facebook? Och sen vännernas kommentarer: "Vad du jobbar och står i!" "Vad duktig du är" "Är du aldrig ledig?" osv osv.... Känner ni igen det???!!

Jag gör det. På facebook kan man få mycket bekräftelse på att man jobbar mycket - alldeles för mycket!! Istället för att säga "Det här är inte sunt, det här är inte att vara duktig, du måste vila emellanåt." som vi skulle IRL - så förstärker vi känslan av att vara duktig, oövervinnerlig och oumbärligt oersättlig. Jag tänker att det är för att umgängesformen facebook inbjuder till det.

Och tvivla inte - jag har deltagit på båda sidor....

En födelsedag mitt i livet!

En liten berättelse om en alldeles underbar födelsedag.

Anlände till Tällberg måndag i strålande sol. Checkade in på Dalecarlia. Åt middag på Åkerblads.


Födelsedagen, tisdagen, började med frukostbricka och presenter på rummet. Sen promenad, fika och spa heeeela eftermiddagen. Och så middag igen - på Dalecarlia...

När maken såg denna dam utanför hotellet frågade han "Har du varit här förr?" Hahahaha....









Och .... vad fick jag då i present? Jo en teaterföreställning med Glada Hudikteatern som jag hett önskat. MEN jag fick också ett val att göra - sååå svårt. HJÄLP!!!

Intressant för media

Läser just nu - som så många andra - "Omstart för Socialdemokratin". Har skummat hela och börjat läsa avsnitten lite mer noggrannt. Just nu den politiska analysen. Läser parallellt även vad media anser om rapporten. Försöker komma ihåg att i SvD och andra tidningar skrivs inte ett enda ord för att det är av "allmänintresse" - där skrivs bara det som är intressant - för media.

Bästa Jag

Knallar in och kollar vad som kan finnas dolt i det nya året. 2011 - känns väl helt okej. Har hittills bara ett bekymmer med det här året... kalas, inte kalas, resa bort, vara hemma, fullständigt ignorera (aldrig!!) eller lägga sig ner och dö (aldrig!!) ... Funderar på om det inte känns lite hedrande att ha fått vara med i 50 år? Jo det gör det!! Bara den där dagen är avklarad - på det ena eller andra sättet - så ska jag känna mig utvald och speciell att ha klarat det såhär långt! Det har inte varit alldeles självklart alltid att det skulle gå....

Och så det här med nyårslöften. Jag har gett ett - ganska trivialt men viktigt för mig. Jag tänker inte hålla det hemligt heller. Mitt löfte är att jag ska göra allt för att vara mitt bästa jag. Det kan innefatta en massa andra, mer konkreta löften - men de behåller jag för mig själv. Till att börja med ska jag ta mitt bästa jag ut och känna på snövädret. Enligt min chef ska det vara rent av "uppfriskande" :)

Tveka inte nu... ger er i kast med det nya året omedelbums!!